Jag hörde talas om en bro i Riga. En bro där dom älskande låser fast sin kärlek med ett lås och slängde nyckeln i ån där under.

Grattis älskling, 22 år. Fina, fina du.

Men vad kan jag göra mer än att ringa dig och säga grattis, och att jag älskar dig, och att du är finast i världen?

Absolut ingenting. Jag hatar avståndet mer än jag någonsin har hatat något annat.

Long time no seen

Drog till Smögen. Fick världens dunderförkyldning. Drog hem.

That's the truth. Men jag hoppas ni andra gör bryggan osäker nu. Puss!

Jens kommer nästa söndag. Äntligen, äntligen, äntligen får jag gosa mig in i din trygga famn, somna på ditt bröst, vakna av miljoner kyssar, få känna kärlek. Inte för att jag inte gör det annars, men närhet är en otrolig viktig del i ett förhållande, mycket större än vad jag någonsin kunnat tänka mig. Just därför har det knakat. Det har knakat något så in i helvete de senaste månaderna. Men tunna rep kan vara starkare än man tror, det märks när folk sliter och rycker från alla olika håll. Vi kommer klara det här. Hoppas jag, av hela mitt hjärta. För du är mer än bara min pojkvän, du är en otroligt nära vän, en fantastisk lyssnare och du finns alltid där för mig. Visserligen långt ifrån, men du finns där. Hela tiden. Jag har förstått det nu.

Min prins.

Annars flyter det. Har kassatränat på Lindex ganska många timmar nu och i onsdags jobbade jag på riktigt för första gången. Det gick bra och jag trivs verkligen. Vi har målat klart huset nu. Eller riktigt klart är det inte men Andrew åkte till Skottland i onsdags och eftersom att jag är så brutalt höjdrädd och är livrädd för stegar ville jag inte göra klart resten själv. Synd att jag är så feg, haha, annars hade jag kunnat tjäna någon tusenlapp till. Men, jaja. Det är ganska slitsamt och kroppen behöver väl kanske vila. Eller vad vet jag.

Idag åkte jag med pappa och Anneli till Tjolöholms slott och åt lunch, kollade runt lite och sedan var vi på Ikea en sväng. Fick köpt lite ljus, påslakan och några korgar till mitt smink. Småsaker helt enkelt. Borde ha legat i min säng hela dagen och vilat för min kropp orkar verkligen inte. Huvudet dunkar, halsen värker, febern kommer och går och ursäkta mig för en lite halvmysig fråga men VART FAN PRODUCERAS SNOR? Helt allvarligt. Det tar inte slut. Jag kan snyta mig i en kvart, verkligen rensa hela jävla hjärnan, går typ och stoppar in en snus (hur lång tid kan det ta - 15 sekunder typ?) och sen behöver jag likförbannat ställa mig vid hushållspappret en kvart till. Jag blir så jävla pissed. Men varför blir jag ens förvånad - Jens kommer ju snart? Varför i helvete skulle jag få vara frisk då, jag bara undrar?

Nu ska jag dricka rödtjut och äta potatisgratäng och oxfilé. Som att jag skulle känna nån smak? Kan lika väl äta nudlar. Nog klagat. Hejsvejs

Den stora blandfamiljen

Andrew ska komma hem från Båstad. Abbe är supertaggad på att välkomna storebror väldigt kärt. Abbe vill ha fest. (Abbe är 7 år) Vi lagar tacos dagen till ära och Abbe får dricka massor med cola. Andrew kommer och Anneli säger "Seeer du dom gigantska Välkommen Hem-skyltarna i taket?! Vi hann varken göra dom eller sätta upp dom. Men tänk dig dom! Dom finns i dina sinnen! Abbe ville ha fest eftersom att du skulle komma hem! Du kan tänka dit några ballonger också!"

Vi sitter och äter och pratar om ditten och datten och

Any: Vilken fest vi fick till gossebosse! Eller hur?

Abbe: Vilken fest? Jag ser ingen fest. Jag kanske är blind.

Okej, det här säger er ingenting men stämningen i den här familjen va, underbart.

Men stackars Abbe, jag menar, skyltar i sitt eget sinne? Snacka om lågbudget..

Vet du vad kärlek är, så säg det nu

Jag vet inte ens om jag älskar dig eller hatar dig. Jag älskar dig av den enkla anledningen att du är den mest fantastiska människan jag någonsin har träffat. Jag hatar dig för att du valde mig. Jag hatar avståndet. Jag hatar att vi tjafsar om allting, hela tiden. Och det beror enbart på min jääävla svartsjuka. Men jag har ju uppenbarligen en anledning till det.

Ja, jag vet. Jag valde det själv alltså ska jag inte heller klaga. Visst, jag har någon. Jag är kär. Jag ska vara lycklig. Och det är jag, dom stunderna vi är med varandra. Men ibland så måste man få klaga lite.

Paniken ligger och trycker de flesta av timmarna av dygnet. Nätterna är värst. Jag har haft samma återkommande dröm nu i flera veckor. Jag jobbar som en sleten jävla städare på dig och din nya flickväns bröllop. Och denna tjejen råkar byta skepnad varje natt men hon är alltid så snygg att gud måste ha ägnat flera år till att skapa henne. Hon är smal, vältränad, världens längsta, tjockaste, vackraste hollywoodsvall till hår och hennes utstrålning är ENORM och ALLA som pratar med henne blir som förtrollade och tagna av hennes ord. Hennes röst är lika mjuk som en spinnande katt. Och där går jag och plockar disk och tömmer papperskorgar och ni ber mig med jämna mellanrum att putsa era skor. Typ sådär ser den ut varje natt.

Jag blev väl alldeles för kräsen i mitt förra förhållande. Det var nästan aldrig bråk, aldrig tjafs. Jag är inte van vid det här. Det tär på mig. Och det blir en ond cirkel hel jävla skiten. Jag är svartsjuk. Vi bråkar. Sen drar du ut på krogen. Blir min svartsjuka bättre när jag vet att du är förbannad på mig? Jag har uppenbarligen ingen aning om hur man ska bete sig.

Om flytt och burka.

Tro det eller ej, jag lever. Har inte haft tillgång till internet på ett par dagar och inte varit speciellt noga med att fixa det fort heller. Nu har jag flyttat; nu är vi en stor härlig blandfamilj.

Jag är så jävla lycklig. För världen verkar det säkert inte mycket, wow, jag har flyttat för 20:de gången i mitt liv. Men det är underbar stämning i det här huset, det är skratt, det är samtal om allt mellan himmel och jord, det är lycka rakt igenom. Nu är det alltså Jag, Pappa, Anneli, Andrew, Albin, Nisse, Tindra och Charlie som bor här. Det har förövrigt gått oväntat bra mellan Nisse och hundarna, vi var väl beredda på värsta frontalkrocken. Nisse är väl lite på helspänn när hundarna är i närheten och håller sig mest utomhus. Men han har inte brottat ner dom och visat vilken tiger han är ännu, vi snackar små foffar (så små att tio meter är en lagom promenad för dom = jennifred glad)

Alltså, jag är sjukt lycklig.

Vi har målat första lagret på huset nu, baaaaara en omgång kvar nu. Seriöst, det är sjukt tråkigt (men jag klagar kanske inte, trots allt, 100/tim och har vart ledig i några dagar nu för jag pallar inte måla själv och Andrew drog till Båstad), men jag har fått jobb på Lindex! Visserligen bara två veckor, men screw kommunen nu, jag och ungar. Egentligen. Har väl försökt inbilla mig själv och alla andra att det kommer gå bra och att jag nästan står ut med basrn nu för tiden. Men 3000 ungar om dagen, sex timmar om dagen, i två veckor. Det hade nog slutat med att jag blev anmäld för misshandel eller något. Haha. Så nu står jag nån timma om dagen typ, och kassatränar. Det går lättare och lättare för varje gång faktiskt. det ska nog bli bra. Och det ser bättre ut på CV:t. Och sköter jag mig så är det inte helt omöjlig att det blir någon timma hit eller dit nån kväll och runt jul och liknanade. Wihou!

Sen hörde jag att Frankrike har infört förbud mot burka på allmäna platser. Jag vet inte.. Jag tycker nog trots allt att det är fel, trots allt. Visst, dom slipper bli trakasserade av idioter, det är väl bra. Men om dom vill ha det då? Ska dom inte få det? Ska inte alla tragiska svenskar som flyttar till Spanien få fira midsommar och alla våra patetiska högtider om dom vill? Eller? Jag tycker det är löjligt, jag menar, låt dom som vill ha burka ha burka för guds skull. Missuppfatta mig inte för jag tycker religioner i allmänhet är djävulens påfund men nu är det som det är och vi kommer aldrig kunna få bort dom ändå.

En helt fanatisk muslim är väl fan inte värre än en galen kristen? (Det är ju inte muslimerna som lever IDAG som har bestämt att islam är som islam råkar vara, eller? Har jag fel?) Jag har inga problem med att säga att jag tycker islam är en sjuk religion. Men jag råkar faktiskt tycka att kristendomen är ganska sjuk också. Faktiskt.

Sen, visst, ja, jag har fördomar! Jag är scared shitless om jag går ensam en kväll genom Citronen eller Östlyckan. Ja, det är jag. Men har det någonsin hänt mig något? Nej.

Nåt som Frankrike däremot gjorde jävligt bra är att det numera är straffbart att tvinga kvinnor och familjemedlemar att bära burka. Det är sjukt bra. Och det är en jävla skillnad. Men jag hade väl kanske tyckt att det hade räckt med den lagen. Då kan dom som vill ha burka få ha det, och dom som blir tvingade till det i nuläget slipper.

Nu ska jag se nån dålig film som jag kan somna till. Over and out.

Peace and Love 2010

Här kommer sjutusen bilder från P&L, i omvänd ordning, för bilderna la sig så när jag förde över dom och jag orkar verkligen inte fixa iordning det. Enjoy, eller skit i det..

Elin Ruth Sigvardsson: En av de grymmaste röster jag någonsin hört, otroligt musikalisk, och äckligt snygg. Om jag vore lesbisk.. En av de bästa spelningarna.

Mando Diao: Sjukt jävla bra live. Har gett detta band elvatusen chanser innan men bara fastnat för typ två låtar. Nu går dom på repeat här hemma. Också en av toppspelningarna utan tvekan.

Imperial State Electric: Nicke Anderssons nya band (f.d Hellacopters) och gästande Dregen (älskling). Också jääävligt bra, jävligt tigth. Förstår dock inte varför som heter som dom heter. Jag tänker på typ techno. Men icke. Höjdpunkt!

Johnossi: Helt ok, tycker inte om det här bandet speciellt mycket alls egentligen. Vi låg mest i gräset och slötittade i brist på annat. Visst, dom har bra låtar, men saknar utstrålning och sångaren sjunger som en jävla kratta. Ni sumpade sista chansen så att säga.

Två sälar som sover till Johnossi.

Pernilla Andersson: En av Sveriges vackraste kvinnor och att hon är gift med Sveriges snyggaste man gör mig lite svartis. Men satan vad vackert det var. Grymt! Intim, mysig spelning.

D-A-D: Disneyland After Dark (?!). Ett gäng danska fyllon som försökte framföra nåt som liknade musik. Vet inte. är tydligen bättre på platta påstår pappa, men jag vet inte. Dåligt.

Jävligt trötta.

Europe: Haha. Rockens dansband kom vi fram till. Har aldrig gillat dom och jag gör det inte nu heller. Men pappa fick sig en nostalgitripp och vi andra skrattade mest.

Khoma: Absolut inget vi tänkt kolla, hade aldrig hört talas om bandet, men dom spelade på den goaste lilla scenen vid en liten park så vi gick dit för att kunna sitta och vila fötterna. Så blev det inte, sjuuukt bra! Lite mjuk rock, typ. Bra skit.

The Hives: GRYYYYMT! Helt jävla skadade. Och folk, folk, folk. Miljoner med männsikor och stämningen var galen.

Här höll vi på att dö av vätskebrist hela högen.

Patti Smith: Nån utdöende f.d jävligt stor. Hon var bland det fulaste jag nånsin sett, men hennes utstrålning var enorm. Sjukt bra, och väldigt, väldigt vackert.

Danko Jones: Jävligt bra rockband. Aldrig hört talats om dom innan. Men jag fastnade allt.

Lily Allen: Hade vi inte heller tänkt kolla på. Men vi ville ha nånstans att sova lite, men så blev det inte. Hon var fan bra. Gillar hennes attityd mer än musiken, iofs. Men, förvånansvärt bra.

Nationalteatern: Totta saknades förstås. Men bra, kul. Alla godingar.

Billy Talent: Också bra. Lite väl "hej vi försöker vara hårdast i världen men vi lyckas inte" och lite väl mycket "sweden has the most beutiful girls in the wooooorld" jag menar, kom igen. Dra nåt nytt. Men en del goa låtar. Bra tryck.

Morgontrötta.

Utsikten från stället vi bodde på. Sjukt fint ställe!

Kent: Det utan tvekan bästa. Dom spelade M. Det säger allt. Jag fick ett totalt bryt, jag grät så jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Inga ord krävs. Och jag har aldrig sett så mycket folk på ett och samma ställe.

Them Crooked Vultures: Sjuka musiker.

Josh Homme (Queens of the stone age)

Dave Grohl (Nirvana, Foo Fighters)

John Paul Jones (Led Zeppelin)

Äckligt bra. Men vad annars av detta gäng människor?

Eddie Cotton: Blues/Jazz (whatever, vet inte skillnaden) men tigth var det. Och trummisen var helt jävla galen, även om vi inte fick det på kort.

Alice in chains: Tungt som fan. Och bra. Men alla låtar lät likadant för mig, inte riktigt min typ av musik. Men, ja, tungt.

Melissa Horn: Väldigt, väldigt vackert. Låter tyvärr precis som i studion. Våga göra nåt snyggt livearrangemang istället så skulle du lyfta ännu mer.

Glad Any!

Ane Brun: Norsk singer/songwriter. Läääääääääääskigt bra. Jag har en ny favorit!

Hoffmaestro: Hade inte alls planerat att se. Men dom spelade precis när vi kom in på området och satan vilket jävla liveband! Tolv pers typ? Tiiiiight

Hemma!

Då var jag hemma igen. Är så trött att hela världen snurrar omkring så jag orkar inte skriva nåt allvarligt just nu. Vi såg hur som helst;

Hoffmaestro, Ane brun, Melissa Horn, The kooks, Them crooked vultures, Alice in chains, Eddie Cotton, Kent, Billy Talent, Nationelteatern, Lily Allen, Danko Jones, Patti Smith, Europe, The Hives, D-A-D, Khoma, Roki Eriksson, Pernilla Andersson (och Dregen!), Johnossi, Mando Diao, Imperial State Electric (med Dregen!!:D), Elin Sigvardsson.

En helvetes massa med andra ord och jag vart lycklig hela tiden trots vätskebrist, värmeslag och tjafs med mitt gullefjun.

Imorgon ska jag börja måla huset med Andrew och jag klagar inte för 100 kr/tim och trevligt sällskap och en fint hus som vi flyttar in i till helgen! :D

Fast jag kan ju inte hålla mig så jag börjar nog smygpacka lite om kvällarna så kan vi köra upp allt mitt lite tidigare.. Hihi

Nu ska jag göra sånt vi fina flickor ska hålla oss ifrån sen ska jag sova! Ska slänga upp massa bra bilder i något inlägg också. Pussen