jag vet var du tar vägen när du är ensam i din säng

Hej. Förlåt för att min blogg har fallit helt senaste tiden. Ligger i min säng och gör ett försök till att mobilblogga nu. Vi får väl se hur det går. Det verkar ju rulla. Anledningen till att uppdateringar inte längre finns på kartan är helt enkelt att det inte finns pengar till att laga min dator, och det suger ju. Men det handlar om prioriteringar, allting, det har jag lärt mig. Betalar hellre av min studentresa för all lön än att laga en dator så att kan uppdatera en jävligt tråkig blogg.

Var ju hos prinsen över lovet och jag hade det underbart. Har aldrig innan känt mig så seriös med någonting som med det här förhållandet. Och visst handlar det om kärlek. Men inte bara om kärlek. Jag har aldrig växt så mycket som människa med någon annan. Jag har aldrig kunnat se problem som något som är till för att lösas innan jag träffade Jens. Förut var ett problem en motgång och allt kraschade, det var som att frontalkrocka med en jävla bergvägg som bara stod där och hånlog mot mig. Visst, vårat förhållande är långt ifrån felfritt, men bara det faktum att vi vet om det och kan prata om problemen är ju betydande i sig.

Vet inte vad jag ska säga. Sjukt mycket i skolan. Vetefan om jag hinner med allt innan studenten. Skitsamma. Det här var ju bara ett test för att se hur det gick att mobilblogga. Kisses.