Write me a lovesong, sing me a lullaby

Hjärnan min lever fortfarande men min kropp är nog evigt död..

Spinning måndags, Body Pump tisdags, Core+1 tim crosstrainer idag.

Då ska även den lilla detaljen att jag inte har varit på gymmet på nästan tre månader räknas med. Jag kommer dö. Och jag tror jag lider av narkolepsi. Sover ju hela tiden.

Men det vänder väl snart. Att jag blir piggare av träningen och resultat och blablabla jag är redan uttråkad. Rätt trött på livet i allmänhet faktiskt. Vädret är deprimerande. Och Sverige. Och patetiska, ointressanta människor. Och ångest för jag inte är 100 på vad jag skall rösta på. Och på att bli totalt överkörd så fort man har en åsikt som sticker ut. Som sagt. Trött på det allra mesta. Ge mig min pojkvän, en solsemester och en flytt.. Så kanske humöret nångång vänder.

Sen ska jag ju till sjukhuset imorgon också. Lagom upppiggande. Stick i fingret med mördarnålar, hb1ac-värden, viktprat.. Kulkulkulkul

Nu ska jag fortsätta prata med min hönshjärnepojkvän, pusshejdå bleh